Crille-mannen och jag
blev inte så bra...
Två vildhjärnor är nog en för mycket... måste nog börja tänka om lite nu.
Helgen som var var nattsvart, nu börjar jag se lite ljus igen, kanske beror det på nertrappningen av medicinerna.
Inte mycket man kan göra med en arm precis, tur att jag är lite "dubbelhändad", fast det hjälper i och för sig inte så mycket när man måste ha armen helt stilla tryckt mot bröstet en vecka till. Få se vad sjukgymnasten säger nästa vecka, det lär väl inte bli nåt hängande i ribbstol än på ett tag. Det här tillståndet går inte ihop med mitt psyke, det är så mycket roligt jag vill göra hela tiden!! Tur att jag bara har en arm, annars så skulle jag nog börja klättra efter väggarna...
Som tur är så har jag en dotter som har samma intressen som mig så hon tog med sin drogade mor på en liten tripp till Bäsna Handelsträdgård och lite loppis.
Jag hittade en hylla som jag tänkt skulle passa ovanför min symaskin i syrummet, problemet var bara att den var orange! Men tack vare mtt halvfinska påbrå som har rustat mig med en stor portion sisu och min skorpionska envishet, så övertalade jag mannen att rigga ställning, öppna färgburken....så kunde jag måla med "fel" hand!
Efter utflykten sov jag middag 4 timmar...
Annars så består mina dagar mest av stillasittande
Nån som dock tagit till sin huvuduppgift att titta till mig just nu är Tuppis, som kommer och besöker mig flera gånger varje dag, är jag inte ute så kommer de upp på verandan.
Som tur är går hönsen bra ihop med våra katter, här sitter dubbel-Jonas och spanar
