Men här har ni den korrekta adressen till vår sida, varmt välkomna in och gilla!
Flytt av blogg
Hej på er! Nu har vi bestämt att flytta vår blogg till facebook istället så ni är välkomna att gilla våran sida, http://www.facebook.com/morochdotterpyssel
Vi känner att det blir lättare för oss att uppdatera och lättare för er att kommentera mm.
Pussåhej syns på facebook! Å har du inget facebookkonto så rekomenderar jag dig att skaffa en för det finns många fina grupper att gå med i och sidor att gilla. Vi är bland annat med i retroskaparna - jätterolig grupp där medlemmarna pysslar med gamla material och sedan visar sina alster :)
och
Armband
En liten armbands tutorial!
Här har jag använt nylonsnöre från panduro men man kan använda de flesta snören!
Börja med att spänna upp ett dubbelt snöre på en kudde, ca 40cm sen tar du ett 2m långt snöre och lägger bakom det fastspända snöret
Här lägger du över det vänstra snöret en bit och tillbaka
Höger hand, tumme och pekfinger genom öglan och under det fastspända snöret för att hämta snöret från andra sidan
Hämta det högra snöret och dra igenom öglan
Det ser lite rörigt ut ett tag men man får dra lite här och där
Tills det blir två knutar såhär
Sen drar man åt knutarna så blir det såhär:
Upprepa detta tills du fått rätt längd på ditt armband
Man kan ha på pärlor eller knappar som jag har använt till detta armbandet. Då trär man på dem på det korta snöret bara.
Jag knöt det bara bakom eller så kan man ha fast en riktig hake :)
I brist på annat
så blir det lite foton från min hall på övervåningen.
Alla mina krukväxter har blivit omplanterade och börjar visa sin tacksamhet nu, det är härligt när man äntligen börjar ana våren efter vintern. Det är ljusare på mornarna när man åker till jobbet, och fåglarnas sång har ändrat karaktär.
Mitt nya växthustak har kommit men det har inte varit läge och lägga på det ännu. Förkylningar och för mycket snö har satt stopp.
Känguruäppelfröna ligger i jorden, där kommer de att ligga några veckor nu innan de förhoppningsvis börjar gro!
En gullranka ska snart få klättra upp o sätta sig på blomhängaren jag köpte på loppis, har bara inte riktigt bestämt mig för var jag ska sätta den, o rankan i sig är så liten än så det är ingen brådska. När jag var liten kommer jag i håg att det i nästan alla vardagsrum hos mina kamrater, även hemma hos mig, fanns gullrankor som klättrade omkring på väggarna. En typisk 60-70-tals växt.
Lite loppisfynd och lite nytt. Duken har jag sytt själv i lappteknik och applikation i form av en fantasiblomma.
Som vanligt är idén knyckt från nätet eller någon tidning, det var ett tag sen jag sydde den så jag minns inte riktigt, men tyckte att den passade bra här med sitt lite romantiska intryck.
Mina vita IRA-burkar
med den klassiska rosenbuketten har fått en hedersplats på egen hylla i vårt trapphus
I den lilla vita på översta hyllan ligger sex stycken glasunderlägg...
När jag var i Trondheim förra året såg jag en papperskorg i detta utförandet.... ångrar lite att jag inte gick in och frågade om priset. Men å andra sidan så hade jag inte fått med mig nåt mer på tåget hem! Kanske finns den kvar nästa gång jag kommer dit.
Det här var min vita IRA-rosen samling, en annan gång kanske jag fotar den svarta!
En liten gammal goding
som hänger i vår hall på övervåningen
Handsydd i gamla småbitar som legat och skräpat. Idén fick jag från en tidning, det är nog 10-15 år sen jag sydde denna. Stjärnan är ju en klassisker.
Lite pilligt med de minsta stjärnorna, men det gick det med!
Lite mörka bilder, det är ingen bra dag för att fota och jag har inte världens bästa kamera...
Täcket är kviltat på maskin med melerad tråd. Melerad tråd är i sig en utmaning, jag är inte riktigt säker på om jag gillar det eller inte. Ögat blir lite lurat...
En sväng i syrummet
har vi haft Lilja och jag.
Efter att ha sett en bild på nätet, så knåpade vi ihop en snuttefiltsuggla. Allt material hade jag på hyllan och baksidan består av flis.
Den blev godkänd!
Storlek cirka 40x45 cm, den måste vara stor så den täcker hela huvudet på Lilja när hon ska natta sig!!!
Inte var det farmor i alla fall
även om jag ärvde de virkade överkastet ifrån henne. Min farmor var sömmerska, och stickerska, men virka det såg jag aldrig att hon gjorde. Kanske någon av hennes systrar suttit många långa timmar och knåpat ihop detta, tunnaste garnet har hon använt...
143 stycken stjärnor har hon virkat, sytt ihop och knutit frans runt omkring.
Visst är det imponerande, säger jag - som inte heller är någon virkare!
Nu har det med hjälp av tidens tand börjat falla isär på sina ställen. Jag har försökt att laga det så gott det går och ännu är det så pass fint så att det få ligga på sängen i gästrummet!
Här klipps det rutor
och bomullsvadd som sys ihop... en sisådär 289 st... fortsättning följer
Flödet av loppisfynd har ju inte
Å så en blomhållare, nu måste jag ju springa till blomaffären och köpa en fin blomma!
På stickorna
just nu, en trekantssjal i Duo, stickas på sexor. Go och mjuk blir den!
Lite tvåändsstickning, egen design efter snilleblixt jag fick då jag såg ett par på nätet. Det turkosa garnet är från isländska får... det röda och vita är väl Kempes tror jag.
Å skulle det nu vara så att jag blir klar med dessa ganska snart, så finns det lite garn som ligger och väntar... vilken tur man har va?
Söta fågelplanscher
som jag hittat på loppisar. Dessa har jag ramat in i ramar av ek, kanske passar de på en vägg i sommarstugan, eller varför inte här hemma! Få se var de hamnar. Otroligt vackra är de!
Tänk att nån har suttit och tecknat dessa!
Haklappar
Idén har jag knyckt på från nätet, annars så har jag fodrat med vanlig bomullsvadd och tyg på baksidan, dessa har jag kviltat lätt.
Lampor!
Här är mina lampor efter pysseldagen!
I köket hänger denna fina. Tygsladd och jättelampa från Clas Olsson.
Och vardagsrumslampan:
Ska nog ta en bild ikväll så ni får se hur fint mönster det bliri rummet när den lyser! :)
Förlossningsberättelse
Något av det finaste jag vet är förlossningsberättelser. Gråter alltid av lycka när jag läser någons berättelse eller ser på tv. Själv grät jag inte när Lilja kom till världen även fast jag trodde att jag skulle göra det. Här har ni min lilla berättelse:
Beräknat datum var lördag den 11 augusti. Till min stora förvåning går slemproppen då. Jag skyndar mig att slå på datorn å se efter vad det betyder. Läser mig till att förlossningen brukar sätta igång max fyra dagar efter. Skyndar mig till gubben och meddelar detta, han blir orolig. Jag är glad för att jag inte alls kommerbehöva gå över tiden så länge.
Här är jag en vecka senare... jag hon är fortfarande där inne! lördag den 18e augusti säger jag hejdå till gubben som åker på jobb, en timme senare vaknar jag av att de kommer massa vatten. Tror mig minnas att bm sa att om vattnet går skulle jag ringa förlossningen... Kollar upp de på datorn varefter att jag ringer till fl å de säger att ja ska komma in. Eftersom vi bara hade en bil vid tillfället så var jag tvungen att ringa efter skjuts, hade mamma på jour eftersom gubben jobbade så jag ringer och det hinner knappt gå en signal fören hon svarar nått i stil med "Är det dags nu?!". Jag är lugn och säger att hon för följa med till fl men att ja vill hinna äta frukost först så det är ingen brådska och det har ju inte kommit några värkar än. Efter fem minuter rullar mamma in på gården alldeles nyvaken och jag har knappt hunnit bre smörgåsen!
Mitt i alltihopa funderar jag på om jag ska ringa gubben men bestämmer mig för att låta bli så att han kan jobba i lugn och ro. Ringer om det kommer värkar istället. Och det gör jag rätt i! På fl bekräftar de att det är fostervatten och får en tid nästkommande dag. Följer med mamma hem och är där resten av dagen. Nästa dag åker vi in igen (gubben jobbar den här dagen också). De frågar om jag vill bli igångsatt samma dag eller om vi ska komma in nästa morgon, väljer nästa morgon eftersom gubben jobbar.
Under dagen säger vi hejdå till syrran som är på besök från norge. Hon är lite besviken över att bebis inte har kommit än men måste ju åka hem till sitt. Så här i efterhand vill jag minnas att det kändes lite i magen under hela dagen... Lite svårt att veta hur värkar känns när man aldrig har haft några...
Senare på eftermiddagen börjar jag ta tid på det som känns i magen, 5-9 minuter mellan gångerna och vid 22 på kvällen har jag 3-5 min mellan men det gör inte ont överhuvudtaget.Ringer fl och de säger att jag ska äta nått och sen komma in. Den här dagen 19 augusti hade gubben sitt sista pass på sommarvik och slutade klockan fyra.
Vi kommer in till fl 22.50. Jag är inte öppen ett skit! Men eftersom jag har igångsättning nästkommande morgon så får vi sova kvar. får massa tabletter å sova på. Vaknar 5 och tycker att värkarna är kraftigare, de koppar in massa grejer på magen. 08.35 är jag 7 cm öppen och 08.45 börjar jag med lustgas, klockan 09.07 är jag helt öppen, 10.30 kommer krystvärkarna och 11.14 föddes lilla Lilja. 3820 gram och 52 centimeter.
Det gick väldigt fort på slutet skillnad mot innan då det gått trögt i flera dagar. Å någonstans där före nio tiden bad jag om epidural eftersom jag tänkte att det kommer säkert göra 1000 gånger mer ont, de skulle fixa det men det hanns inte med. Lika så var det en sköterska som skulle hämta en tens-apparat (En manick som skickar elektiska stötar och på det viset minskar smärtan). Hursom så gick det jättebra med endast lustgas, nästa gång blir nog också utan bedövning! (Trodde aldrig jag skulle föda utan epidural)
Å här är vi, jag och liten bebis, knappt nå röd alls å inte sådär slemmig och blodig som jag trodde hon skulle vara. Sen kan man ju diskutera hur jag ser ut haha! ;) (shit vad svullen man var! Även fast man inte tyckte det då...)
Lilja Ingrid Elisabeth Westberg <3