En hälsning från hästhagen
så här på årets sista dag. Numera är de fyra stycken i hagen sedan en av inhysingarna flyttat, jämna par och lite lugnare!
En ville inte vara med på bild, trots att jag lockade med morötter. Jag har inte suttit upp på Crille än sedan olyckan, armen är nog läkt nu men jag har ännu ingen kraft i den och full rörlighet får jag nog aldrig... Kloka människor runt om mig säger att jag inte ska rida mer och så är det nog. Jag är nog för klumpig... och det finns ju så mycket annat som är roligt att göra och som inte innebär så mycket risker. Synd på en så go häst!
